För arbetsgivare
Psykiatriska diagnoser är sedan 2014 den vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sverige, och stressrelaterad psykisk ohälsa är den enskilt vanligaste orsaken. Arbetsgivarens ansvar för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön regleras sedan 1 januari 2025 i kapitel 2 i AFS 2023:2.
Frågan om psykisk hälsa på arbetsplatsen hamnar ofta mellan två diken. Antingen blir den en juridisk checklista som ingen läser, eller en satsning på välmående som inte rör vid orsakerna.
Den här sidan är till för dig som ska göra något åt saken. Den säger vad som faktiskt krävs, hur läget ser ut i siffror, och var gränsen går för vad en insats kan lösa.
Många texter om psykisk hälsa i arbetslivet hänvisar fortfarande till AFS 2015:4 om organisatorisk och social arbetsmiljö. Den föreskriften upphörde att gälla den 1 januari 2025.
Kraven finns kvar, men på ett nytt ställe: kapitel 2 i AFS 2023:2 om planering och organisering av arbetsmiljöarbete. Innehållet är i stora drag detsamma, men det ingår nu i en samlad föreskrift i stället för att stå för sig.
Tre områden pekas ut särskilt: arbetsbelastning, arbetstidens förläggning och kränkande särbehandling. Det handlar om hur arbetet är organiserat — inte om medarbetarens privatliv, och inte om hur stresstålig någon är.
Att göra nu: om era rutiner, policyer eller utbildningsmaterial hänvisar till AFS 2015:4 är hänvisningen inaktuell. Arbetsmiljöverket har en paragrafnyckel som visar var varje gammal paragraf hamnat.
Siffrorna nedan kommer från Försäkringskassan och avser hela landet.
| Vad | Andel |
|---|---|
| Andel av alla startade sjukfall med psykiatrisk diagnos | cirka en tredjedel |
| Andel av pågående sjukfall | omkring hälften |
| Andel av sjukfall längre än 180 dagar | hälften |
| Förändring av nya psykiatriska sjukfall under 2025 | −12 % |
Det viktiga i tabellen är skillnaden mellan rad ett och rad tre. Psykisk ohälsa står för en tredjedel av sjukfallen när de börjar, men för hälften när de blivit långa. Det är inte antalet fall som är problemet, utan längden.
Nya psykiatriska sjukfall minskade med 12 procent under 2025, mer än nedgången för sjukfall totalt. Försäkringskassan pekar på stigande arbetslöshet som en möjlig förklaring, så det är för tidigt att läsa siffran som en förbättring av arbetsmiljön.
Arbetsmiljöarbete brukar delas in i tre nivåer. De löser olika problem, och de flesta arbetsplatser har mest av den sista.
Stärker det som gör att människor mår bra. Riktar sig till alla, oavsett hur de mår just nu. Kunskap, återhämtning, sammanhang.
Minskar risken för ohälsa. Riktar sig ofta till dem som är utsatta för en känd belastning: hög arbetsbelastning, skiftarbete, utsatta yrken.
Hanterar ohälsa som redan uppstått. Rehabilitering, företagshälsovård, arbetsanpassning, återgång i arbete.
De ersätter inte varandra. Men eftersom psykisk ohälsa framför allt blir dyr när sjukfallen blir långa, är det de två första nivåerna som påverkar den kostnaden. Och det är de som oftast saknas.
Det här är sidans viktigaste stycke, och det talar mot vår egen försäljning.
Ligger orsaken i bemanning, arbetstider, otydliga uppdrag eller en chef som inte fungerar, så är det en organisatorisk fråga. Inget program, ingen app och ingen föreläsning löser den åt individen. Att erbjuda stöd i stället för att åtgärda orsaken flyttar dessutom ansvaret till den som drabbats.
Individstöd och arbetsmiljöarbete är två olika saker, och båda behövs. Ett bra stöd gör däremot något som är lätt att missa: det hjälper medarbetaren att se och säga när något i arbetet behöver förändras. Det är ofta där en organisatorisk förändring börjar.
Orden används om samma sak. Psykisk hälsa är den etablerade termen i svenska myndighetstexter och i vården. Mental hälsa är en direktöversättning av engelskans mental health och hörs oftare i arbetslivssammanhang och i internationella bolag.
Skillnaden är språklig, inte saklig. Välj det ord era medarbetare känner igen.
Inte gissningsvis, utan mätt med ett validerat instrument som går att följa över tid. Utan en nollmätning går det inte att veta om något blev bättre.
Den som redan är sjukskriven finns i statistiken. Den som ligger strax före gör det inte. Det är den gruppen en insats kan påverka mest.
Obligatoriska hälsosatsningar ger sämre utfall och skapar misstro. Frivillighet är inte en eftergift utan en förutsättning.
Första linjens chefer förväntas se tidiga tecken och ta samtalet, men får sällan något stöd i det. De behöver egen kunskap, inte bara en rutin att följa.
En mätning utan åtgärd är sämre än ingen mätning alls, eftersom den visar att ni frågade och inte gjorde något.
Vårt stöd ligger på de två första nivåerna: främjande och förebyggande. Det är kunskap och träning, inte vård och inte företagshälsovård.
Medarbetaren får sju moduler i egen takt — stress och återhämtning, rörelse, sömn, skärmvanor, tankar och känslor, sammanhang och värderingar — med guidade övningar, en reflektionsbok och digitala träffar. Det finns en egen version för chefer och HR, eftersom deras uppgift är en annan.
Självskattningen bygger på validerade mätinstrument. Medarbetaren får sitt eget resultat direkt. Ni får sammanställd återkoppling på gruppnivå, aldrig enskilda svar, och inget redovisas för grupper med färre än tio svarande.
Vill ni se läget först? Självskattningen av stress och risk för utmattning bygger på ett validerat mätinstrument och tar ett par minuter. Vi sparar ingen uppgift om vem som svarat.
Ja, i den del som hör till arbetet. Den organisatoriska och sociala arbetsmiljön ingår i det systematiska arbetsmiljöarbetet, och kraven finns i kapitel 2 i AFS 2023:2. Det gäller arbetsbelastning, arbetstid och kränkande särbehandling.
Nej. Företagshälsovården mäter läget, hanterar sjukfrånvaro och ger tillgång till vård — framför allt nivå tre. Ett främjande stöd ger medarbetaren kunskap och verktyg att påverka sitt eget mående. De löser olika problem.
Ett sjukfall kostar arbetsgivaren betydligt mer än en förebyggande insats per medarbetare, och psykiatriska sjukfall är de som blir längst. Men var försiktig med leverantörer som lovar en exakt avkastning: den beror på er utgångspunkt, och ingen kan veta den i förväg.
Fråga i stället vilka som deltar. En hög siffra som består av dem som redan mår bra säger lite. Tio personer som var på väg in i något säger mer.
Sidan är skriven som köpstöd hösten 2026 och ersätter inte juridisk rådgivning. Head of Happiness är ett hälsofrämjande stöd och inte psykoterapi, behandling eller företagshälsovård.