Få ett förslag

Varför investera i välmående?

När människor mår bra vinner både individen och verksamheten.

Stressrelaterad ohälsa påverkar inte bara den enskilda människan, utan också arbetsförmåga, sjukfrånvaro och verksamheten i stort. Att investera i medarbetarnas välmående är därför både omtänksamt och klokt.

Nuläget

Hur mår vi egentligen?

Stress och psykisk ohälsa är inte enskilda människors undantag, utan ett folkhälsoläge. Här är siffrorna som beskriver det.

Stress är vanligaste sjukskrivningsorsaken

Nr 1

Stressrelaterad psykisk ohälsa står för över hälften av alla längre sjukfall i Sverige.

Försäkringskassan, Psykisk ohälsa i dagens arbetsliv, lägesrapport 2026:1

Sömnen påverkas ofta först

62 %

anger sömnproblem som symtom på sin stress. Nära hälften av alla vuxna i Sverige har sömnbesvär, och sömn och stress påverkar varandra i båda riktningarna.

If Nordic Health Report 2025 Folkhälsomyndigheten 2024

Oro och ängslan är vanligt

54 %

anger det som symtom på sin stress.

If Nordic Health Report 2025

Konditionen har försämrats kraftigt

46 %

av den arbetsföra befolkningen har hälsovådligt låg kondition. 1995 var andelen 27 %. Rörelse påverkar både kropp och mentalt välmående.

Ekblom-Bak m.fl., GIH, 2019

Vad stressar oss?

De vanligaste orsakerna till stress i Sverige. Privata frågor och balansen mellan arbete och privatliv ligger före kraven på arbetet.

Privata frågor 31 %
Balans arbete och privatliv 31 %
Krav på arbetet 19 %
Egen ekonomi 7 %
Oro för framtiden 6 %
Utanför arbetet Arbetet

Källa: If Nordic Health Report 2025

Stress formas av hela livet.

Arbetsmiljön spelar stor roll, men också relationer, sömn, återhämtning, ekonomi, levnadsvanor och de krav vi ställer på oss själva. Därför behöver förebyggande hälsoarbete också stärka individens egna resurser.

Kostnaden

Ohälsa kostar även när medarbetaren är på jobbet

Sjukskrivning är bara en del av kostnaden. Stress, sömnproblem och psykisk ohälsa kan påverka koncentration, energi, humör, kreativitet och arbetsförmåga långt innan en medarbetare blir sjukskriven.

På jobbet men inte på topp

Nästan sex av tio arbetar trots sjukdom

Så många av de sysselsatta i Sverige har det senaste året arbetat trots att de själva bedömde att de var sjuka och borde låtit bli. Nästan var femte har gjort det fyra gånger eller mer.

Källa: Arbetsmiljöverket, Arbetsmiljön 2021

När frånvaron kommer

Två veckors sjukfrånvaro:cirka 31 000 kr

För en medarbetare med 48 000 kr i månadslön blir kostnaden för arbetsgivaren omkring 31 000 kronor under de första två veckorna, enligt en beräkning utifrån Skandias modell.

Källa: Skandia, Vad kostar en sjukskrivning?

När det blir långvarigt

Hundratusentals kronor

När sjukfrånvaron blir långvarig kan kostnaden för arbetsgivaren uppgå till hundratusentals kronor. Utöver direkta kostnader kan bland annat rehabilitering, ersättare och produktionsbortfall tillkomma.

Källa: Suntarbetsliv om kostnaderna för långa sjukskrivningar

Exemplet bygger på en månadslön på 48 000 kr. Så har vi räknat →

Så har vi räknat

Räkneexemplet gäller en medarbetare med 48 000 kr i månadslön och visar arbetsgivarens uppskattade kostnad under de första två veckornas sjukfrånvaro.

Beräkningen utgår från Skandias modell och omfattar sjuklön dag 2–14, arbetsgivaravgifter och semestertillägg samt ett schablonpåslag på 30 procent för indirekta kostnader.

Beräknad kostnad: cirka 31 000 kr.

Indirekta kostnader kan exempelvis vara administration, produktionsbortfall och påverkan på verksamheten. Den faktiska kostnaden varierar beroende på lön, bransch, roll och verksamhet.

Källa: Skandia, Vad kostar en sjukskrivning?
Beräkningsmodell: Personalekonomi idag (2017), enligt Skandias redovisade modell.

Lönsamhet

Förebyggande insatser mest lönsamt

Deloitte har analyserat brittiska arbetsgivares investeringar i medarbetares psykiska hälsa. Analysen visar ett tydligt mönster: förebyggande insatser ger generellt bättre avkastning än insatser som sätts in först när problemen blivit stora. I studien var den genomsnittliga avkastningen 5,30 pund per satsat pund.

När insatsen sätts in Avkastning per satsat pund
Tidigt, till hela organisationen 5,6
Proaktiva insatser 5,0
Reaktiva insatser 3,4

Genomsnittlig avkastning per satsat pund, efter när insatsen sätts in. Exemplen Deloitte ger på den översta raden är kulturarbete och att öka medvetenheten om psykisk hälsa. Källa: Deloitte, Mental health and employers: the case for investment, 2022, figur 18

Resultaten går inte att direkt översätta till svenska arbetsgivare, men de visar värdet av att arbeta förebyggande. Deloitte lyfter bland annat insatser som ökar kunskapen och ger människor verktyg att ta hand om sin psykiska hälsa.

Det är också utgångspunkten för Head of Happiness: att stärka individen innan problemen blivit stora.

Vilken sorts insats ger mest tillbaka?

Deloitte bröt också ner avkastningen på olika typer av insatser. Screening gav högst avkastning, följt av utbildning och medvetandehöjande insatser. Individuell terapi, som sätts in när någon redan blivit sjuk, gav lägst. De tre översta är precis det Head of Happiness arbetar med.

Typ av insats Avkastning per satsat pund Hos oss
Screening 6,3 Vår anonyma screening av risk för utmattning och välmående
Utbildning och träning 6,0 Det digitala utbildnings- och träningsprogrammet
Medvetandehöjande insatser 5,3 Föreläsningen och det dagliga stödet att lyssna på
Individuell terapi 3,1 Gör vi inte. Det är vårdens uppgift.

Genomsnittlig avkastning per satsat pund, per typ av insats. Deloitte lyfter särskilt att screening fångar upp tidigt, och att utbildning och medvetandehöjande insatser är förhållandevis enkla att genomföra. Källa: Deloitte 2022, figur 19

Välmående och resultat

Välmående och resultat hänger ihop

Forskning från University of Oxford och Harvard University visar ett tydligt samband mellan medarbetares välmående och företags resultat.

Forskarna analyserade data från över 1 600 börsnoterade amerikanska företag och 15 miljoner medarbetarenkäter. Företag med högre välmående bland medarbetarna hade i genomsnitt högre företagsvärde, bättre avkastning på tillgångar och högre vinster.

I en separat analys följde forskarna de 100 företag som hade högst välmåendepoäng. Under en tvåårsperiod gav en hypotetisk investering i dessa företag 20 procent högre avkastning än motsvarande investering i S&P 500 eller Dow Jones.

Källa: Oxford Wellbeing Research Centre, studien och resultaten

+20 %

högre avkastning över två år för en hypotetisk portfölj med de 100 amerikanska företag som hade högst välmåendepoäng, jämfört med S&P 500 och Dow Jones.

Att läsa

Prisnivåerna i Sverige, vad som styr dem, och varför en digital föreläsning sällan är hälften så dyr som en på plats. Plus fyra frågor att ställa innan ni bokar någon.

Ja, men med ett tak på 1 000 kr per tillfälle inklusive moms när insatsen saknar motionsinslag. Här är de två beloppen, skillnaden mot när arbetsgivaren köper in, och fällan som gör en förmån skattepliktig.

Svårt att fokusera, huvudvärk, ljudkänslighet, kort stubin. Vanliga signaler på för mycket stress och för lite återhämtning och varför det är lättare att vända utvecklingen tidigt.

Det behöver inte vara komplicerat

Det är egentligen ganska enkelt. Insatser för välmående behöver vara bra för människan, kloka för verksamheten och enkla att använda.

Få ett förslag

Berätta ungefär hur många medarbetare ni är och vad ni är intresserade av. Ni får ett förslag på upplägg och pris utifrån era förutsättningar.

Få ett förslag

Hellre prata först? Boka ett möte